De blå zonerna

 

Allt överflöd orsakar sjukdom och leder till döden

Luigi Cornaro 1467-1566

 

2004 myntades begreppet Blå zoner. Detta då ett gäng forskare, i samarbete med National Geographic och med Dan Buettner i spetsen, ringade in en del geografiska områden med en blå penna. I dessa områden blev människorna äldre och friskare än på andra platser på jorden. Dessa människor tycktes dessutom nästan vara helt befriade från hjärtsjukdomar, cancer och demenssjukdomar. 

Man brukar tala om fem områden i världen som blå zoner:

-          Loma Linda, Kalifornien

-          Ikaria, Grekland

-          Barbagia, Sardinien

-          Nicoya, Costa Rica

-          Okinawa, Japan

 

Jag har länge varit otroligt intresserad av dessa zoner, och vad som gör att människorna som bor där mår så mycket bättre. Blogginlägg om blå zonerna har efterfrågats, därför tänkte jag göra en liten serie om de olika zonerna där Loma Linda är först ut. Så stay tuned om ni tycker att ämnet är intressant.

 

Loma Linda

Öster om Los Angeles ligger ett litet samhälle som heter Loma Linda. Här finns Sjundedagsadventisterna, en kyrka som gjort sig känd för medlemmarnas hälsosamma leverne. I Sverige ägde kyrkan tidigare Hälsans kök, under vilken de saluförde olika vegetariska produkter. En stor del av Sjundedagsadventisterna är vegetarianer eller veganer och fysisk aktivitet är en stor del av deras vardag.

En stor del av deras samhälle kretsar kring religionen, att leva sunt, inte dricka alkohol samt att undvika kött och förädlade livsmedel. De som ändå väljer att äta kött äter det vid sidan om, som tillbehör. I livsmedelsaffärerna ser man lådor fulla av lokalt odlade bönor och nötter samt långa gångar med färska frukter och grönsaker. Avokado är ett livsmedel som konsumeras flitigt. Den innehåller 30 procent mer kalium än en banan och sägs kunna reducera risken för stroke.

Det som till stor del motiverar dessa människor, och håller dem positiva, är deras arbete, träning, att påta i trädgården eller att jobba som volontärer. Det är viktigt att känna sig nöjd samt att ha en avsikt med det man gör. Som man även ser i de andra blå zonerna är starka relationer nyckeln till ett långt liv även här. Mer info om Sjundedagsadventisterna hittar du här.

 

 
Taggar: Blå zoner, Loma linda;

Jakten på lycka

Ofta matas vi med rubriker som ”Så blir du lycklig”, ackompanjerade av breda, kritvita leenden. Många känner sig misslyckade över att de inte lyckas gå omkring i ett konstant lyckorus, andra klickar sig snabbt vidare för att ta del av detta magiska budskap medan jag i vanlig ordning blir provocerad. Vi är inte skapta för att befinna oss i ett enda sinnestillstånd, vi har ett brett känslospektra där det mörka samsas med det ljusa och där kontrasterna bidrar till att förstärka vissa känslor.

Vår hjärna är programmerad att leta problem och söka faror så att vi inte ska bli slaktade av rovdjur när vi är ute och spatserar. Orostankar är inte tecken på svaga nerver, det är vår hjärnas sätt att hålla oss vid liv. Därmed inte sagt att vi för evigt ska gå omkring i ett tillstånd av rädsla och oro, men vetskapen om att det är normalt gör ofta att känslorna lättar och skapar utrymme för mer behagliga tankar och känslor. Om vi däremot intalas att det är onormalt att uppleva oro och ångest förstärks dessa känslor och så är vi inne i den där välbekanta, nedåtgående spiralen.

Om kriser, tillfällig ångest och ökad oro skulle ses som mer normala känslotillstånd är jag övertygad om att belastningen på psykiatrin skulle minska. Så länge vi intalas att dessa tillstånd och känslor är sjuka och att lycka är målet med vår existens, så har vi ett problem (givetvis finns det sjukliga tillstånd också, men det är inte de jag beskriver här). Självklart är lyckokänslor något eftersträvansvärt, men att nå lyckan och sedan stanna där uppe på lyckoplatån i alla våra dagar känns ganska orimligt. Lycka är ofta små glimtar, en förhöjd känsla, någon meningsfull handling som är i samklang med våra värderingar och det vi anser vara vårt syfte. Lycka är inte ett konstant tillstånd där efterföljande ovälkomna känslor är ett tecken på misslyckande.

Det finns säkert otaliga definitioner av lycka, jag tror det gäller att hitta sin egen. Min ambition är att må så bra jag kan, både fysiskt och psykiskt, och därför har jag ägnat en del tid åt att fundera över hur jag kan uppleva mer lyckokänslor. Första steget var att se över vilka värderingar jag hade, och försöka leva enligt dessa (jag har givetvis misslyckats många gånger, och gör det fortfarande, jag är långt ifrån perfekt). Dessa kan förändras genom livet, så jag försöker uppdatera dem en gång om året.

Därefter läste jag allt jag kom över om neurokemi, hur vi kan påverka våra hormoner och signalsubstanser, och snöade sedan in på menscykeln med tillhörande hormoner (framförallt östrogen och progesteron) och började därefter experimentera med olika livsstilsfaktorer för att balansera dessa hormoner. Andra faktorer som spelat roll var att sluta fly eller döva obehagliga känslor, bejaka både det mörka och ljusa samt en acceptans om att tankar och känslor rör sig i ett konstant flöde och att vi inte behöver fånga upp och identifiera oss med varenda en av dem. Detta, i samband med att sluta sträva efter perfektion, har definitivt hjälpt mig att uppleva lyckokänslor oftare. Alla har vi vårt eget sätt och våra egna mål, detta är min egen personliga rant om lycka.

 

 
Taggar: #lycka, Psykisk hälsa, hormonell hälsa, Ångest;

Före och efter

Det finns ett före och ett efter. Ni som känner mig, eller har läst min blogg tidigare, vet att jag insjuknade i en depression hösten 2019. För första, och förhoppningsvis sista, gången. Efter ett halvårs medicinering, och otaliga terapitimmar, började jag återigen tillhöra de levandes skara. På riktigt, denna gång. Ur retroperspektiv har jag insett att jag mått dåligt under större delen av mitt liv och ångest har varit min ständiga följeslagare. Oönskade känslor motades undan med diverse olika flyktbeteenden, som på sikt förstärkte mitt dåliga mående. Depressionen blev en vändpunkt och både jag själv och personer i min närhet kan konstatera att det finns ett före, och ett efter, depressionen.

 

Jag är en nörd, och har en tendens att snöa in på saker. Så jag har läst kopiösa mängder böcker och artiklar, sett föreläsningar, experimenterat med mig själv och gjort allt i min makt för att hitta sätt att må så bra jag kan. Och jag har lyckats. Jag kan ärligt säga att jag aldrig mått så här bra och att jag i efterhand är glad att jag hamnade i en depression eftersom det tvingade mig att omvärdera mig själv, mina relationer, mina värderingar och mitt liv.

 

Jag känner många, både i min yrkesroll och i mitt privatliv, som mår dåligt på olika sätt. För höga krav, stress, biokemiska- och hormonella obalanser, felaktig kost, låg självkänsla och existentiell ångest är några faktorer som får människor att må dåligt. Några av mina primära intressen – hormoner, neurokemi, biohacking och näringslära har gett mig en helt annan förståelse för hur vi kan påverka vårt mående och min tanke är att dela med mig av min kunskap för att om möjligt kunna motivera någon annan som mår dåligt till förändring. Livet, och vårt mående, går upp och ner men vi har större påverkan än vi tror på hur vi mår. För mig innebär det empowerment, för andra stress och press då det ställer krav på oss som individer.

 

I nästa inlägg tänkte jag skriva om min relation till alkohol, så stay tuned.

 

 

                                    
                                När jag började må bättre tidig vår 2020 åkte jag till
                               vänner i Italien, här är vi på stranden i Lerici.