Katarsis (även katharsis, från grekiska κάθαρσις) är ett grekiskt ord med betydelsen
"rening" eller "rensning", härlett från verbet καθαίρειν, kathairein, "att rena, rensa" och är besläktat med adjektivet καθαρός, katharos, "ren".
Begreppet användes av Aristoteles som menade att tragedin renar oss. Katarsis är definitionsmässigt det plötsliga känslomässiga klimax eller sammanbrott bestående av en överväldigande känsla av förnyelse, av nytt
liv. Begreppet 'katarsiseffekt' används också ofta för att sätta prägel på de samlade känslorna efter en emotionell upplevelse. (Källa: Wikipedia).
Förnyelse, nytt liv. Lite så börjar jag känna. Jag kan nog ärligt säga att jag börjar må bra på ett sätt som jag aldrig tidigare gjort. Som om jag har ömsat skinn och fått ett betydligt starkare skinn, mindre ogenomträngligt. Kognitivt har jag en bit
kvar, blir lätt trött i hjärnan fortfarande, men kan återigen fokusera längre stunder.
Detta har varit en av de absolut värsta perioderna i mitt liv. Nu kan jag blicka tillbaka då och då men har full fokus på att göra allt som står i min makt för att aldrig hamna där igen. Jag har kommit igång på allvar med regelbunden träning och börjar
bygga upp styrkan igen.
Många är de timmar jag ägnat åt att fundera över, och ompröva, mina mål och värderingar för att i framtiden kunna undvika kognitiv dissonans. Jag har bearbetat sorger jag inte ens visste att jag hade och fått medvetandegjort mina destruktiva mönster så
att jag inte längre behöver upprepa dem.
Ytterligare en förändring är att jag inte ska dricka någon alkohol alls det närmsta året eftersom jag inte vågar mixtra med signalsubstanserna i min hjärna. Alkohol är i sig depressivt, något jag gärna undviker. Vissa rädslor finns kvar och somliga sår
ömmar fortfarande men jag känner mig inte lika skör och blir inte längre sammansmält med tanken eller känslan.
Sammanfattningsvis känns det otroligt skönt att äntligen kunna säga - La vita è bella!
